PBL Fall 6: Huden

Fallbeskrivning

Barn vistas i solen och får brännskador. Dessa befinner sig på arm och axel vilket orsakar smärta och blåsor. Kroppstemperaturen verkar normal.

 

Studiemål

• Hudens uppbyggnad
  • Blod
  • Vätska (in/ut)
  • Sensoriska receptorer
    • Värme
    • Kemiskt
    • Mekanisk
    • Temperatur
  • Variation beroende på plats
    • Tjock
    • Tunn
  • Homeostatisk funktion
• Solskydd
• Innehåll
• Funktion
• Brun utan sol
• Funktion
• Innehåll
• Hur strålning påverkar huden
  • Dess funktion (ben)
• Melanin
• D-vitamin
• Sårläkning
• Brännskador från solen
• Åldrande av huden
• Vad orsakar gårhus
• Pigment
• Vad är det?
• Hur fungerar det?
• Hår och Naglar
• Uppbyggnad
• Omsättning

 

Dagsschema

• Huden
• Lager, Celler, Uppbyggnad
• Hudens innehåll
• Fett/Svett körtlar
• Hår *
• Naglar *
• Sensoriska receptorer *
• Homeostatiska funktioner *
• Strålning på huden
• Solbränna / Pigment *
• Brännskador
• D-vitamin
• Sårläkning *
• Åldrande hud
• Hur fungerar
• Gåshud *
• Solskydd
• Brun utan sol
• Återkoppla/Utvärdera

Vid mån av tid:

• (Histologi)
• Kännetecken
• (Tentafrågor)
• I mån av tid

 

 * Ingår i det som beskrivs som studiemål i kursplanen.  

 

Studieguiden

Det som står i studiemålen för kursen.

• Du skall kunna förklara hur huden medverkar till att upprätthålla kroppens homeostas, samt kunna beskriva de cellkomponenter som bidrager till det och hur de fungerar
• Du skall kunna beskriva hur hår och naglar är uppbyggda och hur deras tillväxt sker
• Du skall också kunna förklara sådana fenomen som "gåshud", "solbränna" och
  "sårläkning i huden"
• - De olika typerna av hudreceptorer såsom nociceptorer, termoceptorer och mekanoreceptorer, men även de olika subtyperna och hur de olika receptorerna kan aktiveras, hur de är lokaliserade och deras funktion.

 

Tentafrågor

Exempel på tentamensfrågor

1. Rita eller beskriv hur epidermis är indelat i lager. 2.5p
2. Beskriv kortfattat vad som karakteriserar varje sådant lager. 2.5p
3. I vilket/vilka hudlager (strata) finner man följande celltyp? 1p
   • Melanocyt
   • Keratinocyt
   • Langerhansk cell (namnge det lager där de flesta Langerhanska celler finns)
   • Merkel cell
4. Av hudens alla celler, namnge de två viktigaste celltyper avseende responsen till solning. Beskriv kortfattat celltypernas form av försvar mot solens aktiva strålning. 2p
5. Beskriv kortfattat hudens roll i temperaturreglering. 2p

 

Sammanfattning

 

Snabbstart

 

 

Hudens översikt och uppbyggnad

Huden består av ungefär 7% av kroppens totala vikt eller 2m^2 och är kroppens största organ. Den spelar en mycket viktig roll i såväl balanser, homeostas och skydd.

På huden lever mängder av bakterier och organismer i symbios med oss. Vi har dock en något lägre pH på huden och till viss del antibakteriell funktion. Samtidigt ett stort skydd precis innanför, så vid penetration av huden så dödar vi av dessa organismer. Det är dock viktigt att vi har bakterier (stafylokocker, Corynebakterier, Myobakterier) eftersom dessa konkurrera ut andra, farligare, bakterier. Det finns dock en risk att dessa kommer in i huden vid skador, vilket kan leda till problem.

 

 

Huden brukar delas upp i 3 delar, där den nedersta egentligen inte räknas in till huden utan är det undre underhudsfettet.

 

• Epidermis (epi = på)
• Dermis
• Hypodermis (hypo = under)

 

Dessa delar är vidare uppdelade och består av olika celler och i olika delar enligt nedan. Värt att notera är att det finns både tjock och tunn hud. Tjock hud är sådan vi har på t.ex. fotsulorna. Att avgöra detta histologiskt är att kolla om det finns hår. Tjock hud saknar hårfollikel. Begreppen är svåra då man bara pratar om Epidermis och ryggens hud är tjock (klassas som tunn), men då gäller det Dermis.

 

• Tjock hud
• Saknar hår
• Tjockt lager fett
• Under fötterna
• Har 5 lager i Epidermis (innehåller Stratum Lucidum)
• Tunn hud
• Har hår
• Tunt lager fett
• Större delen av kroppen
• Har 4 lager i Epidermis (saknar Lucidum)

 

 

Epidermis

Epidermis byts ut ungefär var 4-6 vecka och är också därför anledningen till att eventuella tatueringar måste läggas under detta lager, annars försvinner färgen. Då Dermis har direkt blodförsörjning och inte Epidermis, ges näring hit via diffusion. Därför ges mindre näring ju längre ifrån Dermis man kommer.

 

• Keratinocyter
• Avger keratin vilket göra att huden inte släpper igenom vatten
• Tar emot melanin från Melanocyter och lägger det runt kärnan som skydd mot UV strålning.
• Melanocyter
• Producerar pigmentet melanin och ger huden sin färg och skydd mot solen. Alla har ungefär lika många Melanocyter, aktiviteten hos dem varierar dock.
• Melaninet som bildas flyttas via Melanocytens armar och ut till Keratinocyter liggande runt området där.
• Langerhans celler
• Dendritiska celler som är stjränformade.
• Immunceller som kommer från benmärgen.
• Merkelceller
• Inblandade i sensoriken, taktila celler.
• Ligger mellan Epidermis och Dermis och binder ihop till nervändar.

 

 

Epidermis består sedan av 5 olika lager (stratum betyder lager):

• Stratum Corneum
• Det största lagret och är upp mot 3/4 av hela Epidermis
• Packade Keritinocyter som saknar cellkärna och organeller
• Platt och kompakt packade
• 20-30 cells lager och på grund av detta ger det starka skyddet som kroppen behöver
• Hornlagret
• Där gamla celler börjar flagna av
• Stratum Lucidum
• Denna är omtvistad och syns inte alltid är som en vit rand i Histologi.
• Finns vid tjock hud och inte alltid synlig
• Har sitt namn på grund av sin osynlighet
• Stratum Granulosum
• Cellerna dör och blir plattare
• Organeller börjar förstöras på grund av näringsbrist.
• Detta är alltså sista lagret som får tillgång till näring.
• Stratum Spinosum
• Det "spikiga" lagret (alla desmosomer som syns)
• Här celler blir fyllda med keratin
• Cellerna är kopplade med desmosomer och tätt packade
• Levande Keratinocyter, Langerhans celler
• Stratum Basale
• Cellfabriken
• Epitelceller som delar sig (eftersom de har tillgång till blod)
• Melanocyter, Merkelceller, stamceller (som sedan bildar keratinocyter)

 

Minnesregel: "Come Lets Get Sun Burned"

 

Hudens funktioner

 

Översikt

• Skydd
• Känsel
• Avge avfall
• Temperaturreglering
• Blodreserv
• Immunförsvar

 

Skydd

 

• Fysisk (Hår och flexibelt skal som håller ute de flesta kemikalier)
• Kemiskt (Sebum, lågt pH, melanin)
• Biologisk (Dendriter, makrofager, DNA absorberar UV)

 

Huden ser till att vår kropp är skyddad mot yttre hot. Detta dels genom att göra den fet, med hjälp av keratin och därifrån svårgenomtränglig för vatten.

 

Huden har även ett skyddade mot UV-strålningen och hindrar inre organ från att få skador av den.

 

Eftersom huden ligger över alla organ så skyddar den oss från infektion av bakterier, kemikalier eller till och med uttorkning då vårt vatten i kroppen inte spontant lämnar genom huden.

 

Känsel

I huden finns många olika känselreceptorer. Merkelceller finns i Epidermis och tar emot tryck och för det vidare till fria nervändar.

 

• Värme
• Kyla
• Tryck
• UV
• Smärta

 

Isolering och värmereglering

I Hypodermis har vi fettceller som hjälper till att isolera kroppens värme. Regulation kan istället ske på flera sätt. Dels kan vi vidga eller dra ihop kärlen för att exponera mer eller mindre blod mot temperaturen utanför kroppen. Skulle vi behöva kan vi även svettas för att göra oss av med energi.

 

Strålning är ett sista sätt som energi kan lämna kroppen. Beroende på var vi befinner oss och strålningen från omgivningen, så kommer ett nettoförlust eller nettovinst att tas i form av energi och värme. Det är därför ett rum med 20C lufttemperatur känns olika, väggarna kan vara varmare eller kallare och påverkar därför strålningsskillnaden in och ut.

 

Värme kan försvinna genom svettning och då sker det genom att svett (mest vatten) avges till huden och sedan förångas av energin från kroppen. När vatten förångas lämnar den kroppen och all energi som krävdes för att förånga den lämnar med. Kan man därför inte svettas och avge det i form av ånga (hög relativ luftfuktighet) så får man problem att reglera kroppstemperaturen.

 

Avge avfall

Genom svettkörtlar och svettas kan kroppen avge avfall tillsammans med vattnet. Detta märks t.ex. om man har problem med njurarna och urea börjar avges via huden istället, det börjar lukta.

 

Immunförsvar

I Epidermis finns det mängder med immunceller (Langerhans) utspridda för att snabbt kunna reagera och döda eventuella inkräktare som kommer in genom den. Tittar man sedan i Hypodermis så finns där en mängd makrofager.

 

Endokrin

Celler i Epidermis behöver UV-strålarna och använder dess energi för att omvandla en typ kolesterol till Vitamin D3 (Kolekalciferol).

 

Tillväxt

Eftersom huden består av fibrer som är elastiska så är den följsam och kan hänga med när vi växer och ständigt skydda oss.

 

Hudfärg

Folk med mörkare hud har lika många Melanocyter som ljusa, däremot har de fler och aktivare Melanosomer som producerar melanin. De har dessutom keratinocyter som håller fast hårdare i melaninet.

Man kan se olika färgförändringar via huden, som t.ex. att man blir blekare när det blir kallt. Detta beror på att kroppen stryper blod som går till huden för att spara värme. Eftersom blodet är varmt och rött så försvinner även en del av färgen. Det är något liknande vid syrebrist, där det då istället är syrefattigt blod är något mörkare och detta syns istället för syrerikt rött.

Vid njurproblem kan ämnen som färgar gult börjar samlas i blodet och kommer ut i huden, på så sätt färgas den.

Får man feber, inflammation eller annat som ökar mängden blodcirkulation vid huden, så blir den mer röd. Detta beror på att kroppen försöker göra sig av med värme eller samla sig vid inflammation.

Man kan bli blek när man blir utsatt för stress eller lågt blodtryck. 

Blåmärken kan uppstå genom att blodådror har gått sönder och blod läckt ut i vävnaden.

 

 

Hudens receptorer

Tätheten och typen av receptorer varierar i huden och var man är. Händer och ansikte är känsligare och tätare än t.ex. ryggen.

 

• Pacinian eller Lamellar
  • Sitter djupare i huden (Dermis och ner), bra på att känna djupa tryck och vibrationer
  • Ser ut som en lök
• Meissner
  • Rörelse och greppkontroll
  • Sitter vid papiller nära hudytan
  • Anpassar signalerna snabbt och stänger därför av vid fortsatt stimuli
• Ruffini
  • Hittas i Dermis och känner igen när man t.ex. drar i huden
• Merkeldiskar
  • Tar emot känsel från huden och leder till de fria nervändar.
  • Är väldigt exakt och därför bra på att känna av form och texturer
  • Sitter på gränsen vid Epidermal svettkörtlar
• Fria nervändar
  • Tar emot signaler av t.ex. Merkeldiskar eller kemiska substanser och för vidare.
• Hårfollikel receptor
  • Känner av små ändringar i håret.
  • Sitter nerver lindande runt hårsäckarna som känner igen rörelser hos håret.
• Termoreceptorer
  • Reagerar vid olika temperaturer och vi har separata för värme och kyla. Detta betyder att vi har temperatur-spann där båda reagerar ungefär lika mycket och det är även ett återkommande sådant spann vid 47C där det helt plötsligt kan kännas kallt.
  • Värme: 32-45 C via C fibrer.
  • Kyla: 16-35 C via Adelta fibrer.

 

Namn	Var	Känsel
Pacinian	Dermis	Tryck, snabbt adaptiv
Meissner	Gränsen till Epidermis	Lätt beröring, snabbt adaptiv
Ruffini	Dermis	Drag i huden, inte adaptiv
Merkeldiskar	Braille, förmedlar till fria nerver, Epidermis	Känsliga, långsamt adaptiva
Termoreceptor	Gräns till Epidermis	Värme och kyla
Hårfoolikel	Dermis ut genom Epidermis	Lätt beröring
Fria nervändar	Dermis, Epidermis, blandat.	Smärta invädning/utvänding, kemisk osv.

 

 

Naglar

Naglar och hår är egentligen långa kedjor av keratin, precis som huden och motsvarar vad andra djur har som klor och horn. Naglar består av, precis som hår, hårt keratin istället för det mjuka som vi har i huden.

Nageln har en synlig del "Kroppen" och sedan en gömd del inne i huden "roten". Epidermis följer med ner in i Dermis och följer runt nageln och in i kroppen. Längst in i matrixen delar celler sig och blir mer och mer fyllda med keratin och flyttar sig distalt med nageln riktning.

Anledningen till att Lunula är vit istället för rosa är eftersom det blockerar den rosa färg från kroppen då den har ett tjockare lager av nagelmatrix.

Anledningen till att naglarna ser rosa ut är för att de vilar på en bädd av kapilärer under Dermis. Det vita man ser längst in på nageln är aktiva nagel-delen där tillväxt härstammar.

 

 

D-vitamin

Kosttillskott lägger ibland till D2, vilket är vegetabiliskt och inte riktigt lika effektivt som animaliskt vitamin D3. 5-15 min solljus på händer, armar och ansikte täcker dagsbehovet.

Vitamin D är det enda vitamin som vår kropp själva kan producera. Detta genom att en kolesterolmolekyl träffas av UV-ljus och därmed omvandlas via njurarna och lever till Calcitriol, som stimulerar bentillväxten. Detta behövs för att stimulera upptag av calcium via matsmältningen.

Livsmedelsverket om Vitamin D

 

Brännskador

Brännskador kan uppstå på flera sätt: Strålning, värme eller elektricitet. Den initiala faran med skadorna är förlust av vatten via huden, som i sin tur leder till obalans i cirkulationen och organ kan kollapsa. Brännskador klassas i tre nivåer: 

• Första gradens
• Bara Epidermis har tagit skada och är det vanliga vid solbränna
• Man får lokal rodnad, svullnad och ömhet
• Läker normalt av sig själv inom 2-3 dagar
• Andra gradens
• Skador på Epidermis och övre delarna av Dermis
• Liknar det av första gradens men även blåser bildas
• Läkning och återbyggnad av skinn sker inom 3-4 veckor och lämnar sällan spår
• Tredje gradens
• Hela djupet av huden har blivit drabbad
• Rött, svart mörkt
• Nervändarhar skadats och därför sakas smärta
• Det kan teoretiskt återhämta sig, men eftersom man förlorar vätska och risk för infektion så transplanterar man hud!
• Fjärde gradens
• Man har bränt hela vägen ner till ben… inge bra, undvik.

När en brännskada blir stor nog så kommer den att orsaka att fibrerna klumpar ihop sig och bildar det tjocka läderliknande vi är vana att se. Eftersom de mesta av funktion och levande celler finns i Dermis är det här man vill undvika att få skador. Det kan orsaka problem på nerver, pigmentbildning, körtlar och hårsäckar. Brännskador vid leder och ansikte är också problematiskt då det kan leda till rörelse eller andningsproblem vid inflammation.

Får man mycket brännskador behövs massor av vätska och näring för att återhämta sig. Detta gers via tuber och intravenöst. Bränd hud är steril under ungefär 24h, sedan kommer risken för infektioner att öka.

 

Hudens läkning

När en skada som går ner till Dermis sker, kommer blod att läcka ut och kroppen reagera på dels förlust av detta och dels eventuell intrång av patogener. 

• Kroppen börjar därför med att bilda en blodplätt (trobocyt). Vasocontriction
• Fibrin bildar nätverk i blodplätten och på så sätt hindrar ut och inflöde
• Inflammation börjar och immunförsvarat börjat rensa upp
• Fibroblaster tar sig till skadan och bildar kollagen vid såret
• Dermis breder ut sig och täcker upp hålet och Epidermis fylls i

Ibland bildas ärr och den platsen blir aldrig lika stark som vanlig hud. Detta beror på att fibrerna i normal hud är varierande medan de i ett ärr lägger sig åt samma håll, vilket ger sämre styrka. Vår hud har dock en fiberriktning och denna ska tas hänsyn till när man skär i huden. Ärr har en lite annan sammansättning under ytan med, vilket försämrar eller tar bort förmåga för hår, temperaturreglering och känsel.

 

 

 

Åldrande

När man åldras minskas mängde i Epidermis eftersom cellproduktionen minskar. Detta leder till tunnare hud och att man lättare får skador. Elastiska fiber klumpar ihop sig och kollagenet blir styvare. Fettmängden från talgkörtlarna minskar och leder till försämrad isolering.

Den minskade mängden elasticitet och underhudsfett leder till rynkorna. Minskade mängden Melanocyter och dendritiska celler ökar risken för hudcancer. Hårfolliklarna börjar sluta producera hår och vid 50 års ålder är 2 av 3 inte längre aktiva. 

Ett sätt att dämpar effekterna av åldrande är att använda UV-skydd. UVA (åldrande strålning) och UVB (solbränna). Huden påverkar många system i kroppen och att hålla det i bra skick är viktigt.

 

Brun utan sol och solkräm

Det som händer är att dihyxdroxyaceton DHA (kolhydrat) reagerar med proteinet Arginin i de ytliga, döda, hudlagret. Detta bildar då en brun färg och sker genom samma typ av reaktion som sker när man rostar en macka. Detta kallas Maillardreaktion. Effekten håller i sig i några dagar. Det är dock skadligt att applicera och sedan vistas i solen eftersom solen då bidrar till att DHA släpper loss fria radikaler som skadar och brun utan sol ger heller inget skydd mot UV-ljus!

Ulf Ellervik förklarar Brun utan sol (16 min in)

 

 

Övningsprov

Testa dig med detta provet här!