Tentamenssammanfattning

 

 

 

 

 

 

 

Finns bättre likadan bild i Purves.

 

Mosstrådar (Pukinjceller): Pontine, Spinal och Vestibular.
Climbing Fibers: Inferior Olive
Parallell fibers (Granula): Synaps från Mosstrådar
Golgi Celler: Synapsar Inhibatoriskt på Granulaceller (feedback, in/ut direkt)
Stellat/Basketcell: Granula -> Basket -> Pukin (inhib)
LTD sker vid delad stimulering och mGluR (metatrop) Ca2+ från ER och kanaler =Färre AMPA.Poteinkinaser

Skador / Funktion

Alltid Ipsilaterala mot skada

Cerebro: Koordinera, planera, skilled
Spino: Kontrollerar pågående rörelser
Vestibulo: Hållning

Ataxia: Okoordiernad rörelser, Tremor vid rörelse. Sträcker för långt/kort vid greppa saker och alternera rörelser (vända handen upp och ner)
Alkohol: Atrofi:främre vermis (spino): Benproblem

 

 

 

Epifys (ändar): Spongiöst ben, Röda benmärg
Metafys/Epifysplattan  - Epifysal plattan Tillväxtzon
Diafys (långa): Kompakt + spongiöst – Gul benmärg
Periostium: Membran på utsidan, mot omgivningen
Endostium: Membran på insidan, mot märgen

 

Synnovialleder: Ligament, Vätska, Menisk, Hyalint brosk
PTH: Ökar bennedbrytning,
Calcitonin Minskar nedbryt
D-vitamin: Från Solen (UVA) och Kost (fisk):
Brist leder till benskörhet då balans mellan nedbrytning och uppbyggnad rubbas.

 

Brosk

Hyalint Brosk: Leder, epifyserna, kollagen.
Elastiskt Brosk: Öronen, Elastin.
Fiberbrosk: Intervertabral diskarna, Symfysen

 

Benbildning (Ossification)

Direkt (Intermembranös): Mesencymalceller blir ben, paltta.
Indirekt (Endochondral): Brosk byts mot ben. Långa ben.

 

Bentyper

Komapkt ben: Haversk/Volkmann kanaler, Lacun, Lameller
Spingiöst ben: Trabekulae, Spikulae, röd/gul benmärg
Primärt ben: Ej ordnat I lameller
Sekundärt ben: Lameller, komapkt spongiöst

 

Ben egenskaper

Mineraldepå, Fettdepå, Blodbildning, Skydda, Rörelse 

Broska egenskaper

Ledayta, friktionsdämpare, Stötdämpare

 

Benbildning – Rörben

1. Primär ossification center och krage diafys
2. Cavitation: Brosk förkalkas
3. Periostial bud: Blod/Lymf i spongiöst ben
4. Sekundär Ossificationcenter: märg bildas och sekundärt ossificationsscenter I epifys.
5. Epifysen Ossifiseras: Ändar hyalint kvar

 

Tillväxt - Rörben

1. Tillväxtzonen: Mitos av kondrocyter
2. Hypotrofierande zon: kondroxyter förstoras
3. Kalcifikation: Matrix kalcifieras, kondrocyter dör
4. Ossification: Osteoclaster bryter ner och benmatrix tacks av osteoblaster.

11. Huden

Keritinocyter: Gör keratin (vattenavstötande), lagrar Melanin och skyddar mot UV. Epidermis utom Basale.
Melanocyter: Tillverkar Melanin flyttas till Keritinocyter. Finns I Epidermis Basale.
Langerhans celler: Stjränformade immunceller finns I Stratum Spinosum och Papillary Dermis bland annat.
Fibroblaster: Skapar Elastin och kollagenfibrer

 

Epidermis Hudlager (överst till underst)

Skyddar mot uttorkning. 

• Stratum Corneum: Hornlagret, 75% av epidermis. Platta packade Keritinocyter (döda).
• Stratum Lucidum (tjock hud): Vit rand. Fot/Hand
• Stratum Granulosum: Celler dör och blir plattare. Organeller förstörs av näringsbrist. Vattenbariär
• Stratum Spinosum: Spiktiga lagret av desmosomer som syns. Celler fylls med Keratin. Langerhans celler.
• Stratum Basale: Merkeldiskar. Melanocyter

 

Dermis Hudlager (överst till underst)

Har mycket nervfibrer och m. Erector Pili: Termoreglering, gåshus. 

Papillary: Fingeravtrycken (sekundärstruktur, inte de små papillary vågorna I sig). Kollagen och elastisk bindväv. Lös sammansättning så celler kan röra sig.
Reticular: Tjockt lager av flexibla/stabile vävnader. Fiberriktning.

 

Hudens funktioner

Skydd: Fysisk (hår,fett,vatten), Kemisk (pH, melanin), biologisk (makrofager, dna absorberas)
Känsel: Värme, Kyla, Tryck, Uv, Smärta
Isolering och värmelagring
Avge avfall: Svett
Immunförsvar: Langerhans
Endokrint: D-vitamin syntes med hjälp av kolesterol.
Tillväxt: Elastiska fibrer gör att vi kan växa med den

 

Körtlar

Merokrina: Svett, doftfria, mycket hand/fot. Exocytos.
Apokrina: Svett, luktar, protein, armhåla. Vesikel.
Holokrina: Talg, dör efter de byggt upp en mängd fett. 

Sebum: håller huden mjuk, vattenavstötande och lågt pH. Antibakteriellt.
Svett: innehåller lyzosomer som skyddar kroppen.

 

 

12. Sömn

Sömnmätning

EEG: ElektroEnchphalonGrafi, Pyramidceller I hjärna
EOG: ElektroOculoGrafi: Ögonrörelser
EMG: ElektryMyoGrafi: Muskelresponser

	Vaken	1	2	3	REM
EEG	Beta	Theta	Theta	Delta	Beta
EMG	Aktiv	Mindre	Låg	Låg	Paralys
EOG	Långsam	Låg	Låg	Låg	Snabb

 

Sömnstadier

Delta <4 Hz (djupsömn)
Theta 4-8 Hz (sover)
Alfa 8-13 Hz  (blundar)
Beta > 13 Hz (vaken/REM)

 

NREM-1: Theta, 1-10min, bäst att vakna, lätt.
NREM-2: Theta. Sleep-Spindles, K-complex. Mest av! 50%
NREM-3: Delta.Djup, Pigg, svårväckt, sömngång.
REM: Drömmar,. Kroppen sover, hjärnan vaken. Mer blod till känslor (Amygdala, Parahipp, Anter Cinguli). Mindre till: Dorsolateral Prefrontal och Post Cinguli.

NREM1-3 ca 10-30min per stadie. REM efter ca 90 min.

K-Komplex: Minne, stänga av yttre stimuli.
Sleep-Spindle: Inhibera och lära nerv till muskel
Med ålder blir mindre REM och djupsömn (typ 4 främst) och total sömn. NREM = Sömngående.

 

REM ON/OFF

1. Hjärnan arbetar (använder ATP)
2. Adenosine frigörs ATP blir ADP…
3. Kärna I Basala Förhjärnan känner av (Koffein inhiberar detta)
4. Triggar Hypthalamus VPLO (Ventrolateral Preoptical Nucleus)
5. Inhiberar TMN (Tuberomammilary Body)
6. Trötthet och hjälp till övergång av sömn

Källa	Substans	Vaken	NREM	REM
ACh  Nuclei PONS	AcetylK	På	Mindre	På
Locus Coreleus	Noradren	På	Mindre	Av
Raphe Nuclei	Serotonin	På	Mindre	Av
TMN	Histamin	På
Hyptahalmus Lat	Orexin	På

REM = REM On          
NREM = REM Off

Cirkadiska Rythmen

Flöden som följer en cirkadisk rhythm/cyklar

• Kroppstemperatur (lägre under sömn)
• Tillväxthormon (mer vid början av sömn)
• Cortisol (mer när vi vaknar) – Stress
• Melatonin (mer när vi ska lägga oss) – Trötthet. När max run 03-04 på natten.

 

Melatoninet

1. Ljus in I ögat (mindre ljus, mer melatonin)
2. Galgnlion I ögat (Melanopsin) fungerar som vanliga celler (inte som andra fotoceller)
3. Superchaismatic Nucleus (SCN) – Clock
4. Hypothalamus: Paraventricular Nucleus
5. Spinal Cord: Intermediolateral cell column
6. Superior Cervical Ganglion
7. Glandula Pineals (Epifysen): Melatonin från Trypofan.

 

Retikulära formationen - PONS

Pontine Reticular Formation: Ökar Glycine aktivitet vid sömn och ger Paralys genom inhibering nedre motorneuron med.
Dorsalkolumnen ökar GABA och tar bort somatosensorik.

 

Thalamus

Gör att man hålls sovande, långsam stimulering ger sömn.

Oscillerande (Burssting): Thalamus I Synk med Cortex, stänger av omvärlden. Slow Wave.
Tonisk: Thalamus neurone depolariserade, sker när Retikulära Formationen signalerar vakenhet.
Dessa kretsar som mäts med EEG: Thalamocortical och Corticothalamisk

 

Sömnproblem

Restless leg: Krypande känsla, Benzo hjälper.
Narkolepsi: Genetisk, Bris på Orexin (vaken) I Laterala Hypothalamus. Behandlas med Amfetaminliknande. Går direkt in I REM.: Amfetamin: hindrar återupptag av noradrenalin och dopamine.
Epilepsi: Synkroniserade svägningar I delar eller hela hjärnan
Sömnbrist: Hjärt/kärlproblem, arbetsolyckor, psykisk ohjäls,a död.

 

13. Huden

Brytning

Cornea 80% - orörlig. 40 av 60 Diotrier (brytning).
Lens 20% - m. Cillary (ggl ciliare) kontraherar vilket gör att Fibra Zonulares slappnar av och Lens breddar sig (fokuserar på något nära) – Accomodation.
Iris: Öppna och stänga Pulilla genom m.sphincter (ggl ciliare) (reflexen)

 

Retina

Pigment Epitel: Absorbera ljus, ge näring, återvinna membrandisken hos stavar/tappar. Regenrerar Cis-Retinal (pigmentmolekyler).
Stavar / Tappar: Pigmentceller, behöver Epitel. Graded potential.
Horizontalceller: Lateral Inhibering. Horizontalkoppling.
Bipolar-celler: Kopplar vidare signal. 15-30 stavar per cell. 1 Tapp per cell. Graded Potential.
Amacrine cells: Horizontalkoppling
Ganglion Cell (n. Opticus): Från bipolar och enda neuron som skickar AP.

Olika ganglier är känsliga för ljussignalen. Hjälper oss se kanter. Reagerar olika på Glutamat. Stav/Tabb minskar glutamatutsöndring om den träffas av ljus (Hyperpolarisras)

On-Center: Ljus på. Kopplad till Bipolar On (mGluR)
Off-Center: Ljus av. Kopplad till Bipolar Off. (AMPA) 

Mesopic: Både stavar och tappar delvis aktiva (fullmåne ungefär)
Fovea: Har bara Cones och fri från nervändar och kärl som kan störa synen. Bredvid I Macula Lutea finns högst concentration av Stavvar istället.
Retinal kommer från A-vitamin.
Fotopigment: Rhodopsin, Photopsin, Melanopsin
Gula fläcken (Macula Lutea): Högst concentration tappar
Blinda Fläcken: n. Opticus går in, inga fotoceller.
Saccad: Snackka ryckningar för att ändra fokus

 

Phototransduktion

1.     Ljus -> Rhodopsin aktivererar G-protein (Transducin)

2. Fosfodiesteras Aktiveras -> cGMP sänks.
3. cGMP behövs till Na+ kanaler (så de stängs)
4. Hyperpolarisation av cellen.
5. Mindre utsöndring av Glutamat
6. Tonisk Inhibering/Exitering av Bi-polar upphör
7. Glutamat utsöndras till Ganglioncell (n. Opticus)
8. Depolarisation och AP I n.Opticus.s

 

Bansystem

1. Optic Nerve
2. Optic Chiasm (halva synfältet dekuserar, Nasala)
3. Lateral Geniculate Nucelus
4. Optic Radiation (Mayers Loop ut)
5. Striate Cortex (V1) Brodman 17

 

Corpus Geniculate Lateralte är indelad I 6 lamina.

M-celler (Margo): 1+2, stavar och tappar. Stora fält, se var (Dorsalväg).
P-celler (Parvo): 3-6. Tappar. Vad, detaljseende. Till Ventrala vägen.

Ventralt ström: Vad (Svårt att känna igen ansikten)
Dorsal Ström: Var (Svårt att hitta I rum)

Avståndsbedömning kan göras med perspektiv, rörelse, båda ögonens konvergens, färgspektrum (blå längre bort)

 

Extrastriala vägar

Hypothalamus Circadic Rhythm (SCN)

Colliculus Superior: Orientera huvud och ögon, kan ändra riktning för fokus!

1. Pretectum: Signal till Edinger Westphal är bilateral.
2. Edinger-Westphal: Pupillstyrning via Cillary Ganglion.

Skador:

Emmetropia: Normalt
Myopia: Närsynt (bryter för tidigt)
Hyperopia: Långsynt (bryter för sent)
Presbyopia: Ålderssynt
Right Anopsia: Höger synfält borta (n. Opticus fel)
Bitemporal Hemiansopia: Höger synfält båda ögon
Scotoma: Problem i del av synfältet  (blind fläcken är en icke patologisk sådan) 

L-Cones: Röda
M-Cones: Gröna
S-Cones: Blåa

 

14. Smak

Jon-Kanal: Surt (H+ känsliga), Salt (Na+ känsliga)
G-protein-kopplade: Bitter, sött, umami
Labeled-Line Code: Olika receptorer, olika smak.
Umami: Glutamat och Asparginsyra

 

Smaklök och signal  till hjärna

Smalcell med smakreceptor I Papillerna
Depolarisering vid inbindning Na+, Ca2+ in, K+ ut
Serotonin utsöndras mellan smakcell och smaknerv.
ATP från smakcell till sensoriska fibrer (nerverna)
Nc. Solitarii: Synaps hit och axon vidare till VPM, S1

 

Trigeminal Chemoreception

Capsascin aktiveras vid värme eller chili och därför blir Varma när vi äter det. Nociceptiska fibrer ner till Medulla och upp till Thalamus. Reflex.

Nya smakceller bidas genom Basalceller (stamceller) delar sig och del av deras dotterceller blir nya smakceller.

 

15. Lukt

1. Luktmolekyl binder in (specifikt)
2. G-protein aktiveras och aktiverar cAMP
3. Na+/Ca2+ cAMP kanaler öppnas
4. Ca2+ Gated Cl- kanaler öppnas

 

Adaption av lukt sker genom Ca2+ och Calmodium binder till cAML-kanal och ger negative feedback

Pyriform: Uncus, Amygdala, Hippocampus

 

Celler

Olfactory Receptor cell: Epitelceller, 1 receptor typ per cell. N. Olfactorii (n.1). Ombildas var 7:e dag.
Glomerulus: Samlar från flera Receptor, första synapsstället. Ungefär 25000 receptor celler går hit och möter Mitral cellerna. Samma receptortyp.
Mitral celler: Signal till Olfactory Bulb synaps från Glomerlus. Första celler som tar emot från receptor.
Tufted cells: I dessa sker lateral inhabitation innan vidare in I hjärnan, annars som Mitral celler (får signal från Glomerulus.
Granule celler: Inhiberande GABA celler I luktbulben.
Bowmanskörtlar: Bildar Mucus (slem) I mucosa (slemhinna)

 

Signaler I hjärnan

Lukt leds primärt till Olfactory Bullb, sekundärt:

Pyriform cortex till Orbitofrontala Cortex: Mat, angelägenhet och nöje att äta.
Olfactory Tubercle till Thalamus/Hypothalamus: Lukt som är delaktig till beslut.
Entorhinal Cotex till Hippocapal Formation: Lukt kopplat till mine.
Amygdala till Thalamus: Kopplar till känslor 

Alla sensoriska (n.7, 9, 10) signalerar till Nucleus Solitarius I hjärnstammen vidare till Thalamus (VPM)

 

Skador

Dysfagi: Svårigheter att svälja
Ansomi: Oförmåga att känna en/flera dofter

 

16. Hörsel

Hörsel

Ytterörat: Helix och Cochlea samlar in och förstärker, filtrerar vad vi ska lyssna på.
Mellanörat: Membrana Tympani och benen (Mall, Inc, Stap) förstärker ljudet genom storleksskillnad. 200ggr.
Incus: Minsta benet.
Lägre frekvens (20 Hz) närmare Apex (Helicotrema) Högre närmare Basalt. Det är Basilar Membranet som vibrerar. Olika Axon har olika “bäst frekvens”.
Basilarmembran: Smal/Styv Basalt. Bred/Flexibel Apex
Organ of Corti: Hårceller och epitel mellan Basilar och Tectorial membrane.
Inner Hair cells: Hörselceller, Efferenta. En axon per cell. Ligger I Basalmembranet.
Outer Hair Cells: Afferenta, motoriska för styrning av Tectoria Membranet från Övre Oliven. Fler till axon.
PeriLymp: I Scala Vestibuli och Scala Tympani (låg K+ 0 mV, hög Na+)
EndoLymph: Scala Media. Högt K+, låg Na+ (+80mV)
Inner Hair Cells: -45 mV.

Cilia (Sterocilia): De små som kopplar samman.
Kinocilium: Extra långa, lutas det mot denna Deploariseras cellen, annars hyperpolarisers den.

1. Vibrationer flyttar Membrana Tectoria och Cilia böjs.
2. K+ kanaler ändras och cellen Depolariseras eller Hyperpolariseras
3. Ca2+ läcker in, vilket frigöra vesiklar (Glutamat)
4. Nervimpuls tas emot av ggl Spirale
5. Skickar vidare till n. Cochlearis (n.8) för att nå Nucleus Cochlearis.

Styrning av ljud

För att skydda  hörsel över vissa frekvensband. GABA och Glycerin för minska aktivitet. Kan även användas för att filtrera ut ljud (samtal t.ex.). Volymökning registreras genom att fler hårceller aktiveras.

Retikulära formationen får in ljud och gör att vi reflexmässigt kan reagera (vända oss mot).

Reflexmässigt skydd ges när vi spanner musklerna m. Tensor Tympani (n. Trigeminus V3) och m. Stapedius (n. Facialis) för att undvika skador. Skydd mot Hyperakuli (överkänslig mot vardagligt ljud).

Ljudets riktning

Under 3000 Hz: I Mediala Superiora Oliven

Genom att örat längre från ljudet får signalen senare, kan neuron jämföra tidsskillnaden.

Över 3000 Hz: Corpus Trapezoideum (MNTB/TB)  får signaler från båda sidor i Laterala Superiora Oliven (LSO och inhiberar varandra, vilket förstärker ljudskillnaden som avgör vid högre frekvens. PONS. MNTB skickar exitatoriskt till kontralateral sida som då inhiberar LSO och ljudet på den sidan. Ljud skickas bara på den sida med högre volym.

Överkorsning och Ipsilateralt går signal direkt till Superior Olive och Inferior Colliculus. Kontralateralt går det till Lateral Leminsken kärna.

Superior Olive: Jämför ljud! Med(< 3 khz) Lat (>3 kHz)
Inferior Colliculus: Lemnisk och Oliva synapsar hit. Första område med koplett ljudbild.
Lateral Lemnisken: Signal om att ljud pågår
Corpus Geniculatum Mediale (Thalamus): Kombination av ljud, frekvens och tid. Skickar till Cortex (A1).
Primära Ljudcortex (A1): Från CGM, tonotopisk uppdelning. Belt Area runt med diffuse signal. Fylla I ljud som saknas och filtrerar ut t.ex. tal.
A1: Temporalloben Gyrus Superior

 

Hörselskador

Central Deafness: Problem I cortex (Sensorineural)
Conductive Deafness: Ledningen (snäcka/benen I mellanörat) (Konduktiv)
Testa med vibration på sidan (Proc Mastoideus) eller Mitten av pannan. Conductive ger högre ljus vid vibration.
Barn: Cochlear Microphics,Testa självsvägningar (otoakustis) efter stimulering av ljudton. Ytter hårceller

 

16. Likvor, hinnor och cirkulation

 

Kommer från blod av Ependymalceller. Tillverkas I Plexus Chorideus taket av ventrilkar (främst lateral)
140 ml I omlopp ochj omsätts 500 ml/dag (4ggr)
Mindre av Protein, Glukos, Kolesterol, K+, Ca2+ H+
Samma: Na+ och Osmolaritet
Funktion: Näring, utrensning, stötdämning, minska vikten (viktigast).

Kretsloppet går genom ventriklarna, sedan upp och ut genom Granulations Arachonidea till Sinus/Vens. Lumbalprov tas under L2 (alltså L3-L4 eller L4-L5)

 

Blodflödet

Blodtryck: Ca 60-160 mm Hg medelartärtryck. Kan hålla normalt inom 70-120 mm Hg.
Ökat tryck syns på pupill (nerv 3), demens, gångsvårighet, inkontinens.
Ökat blodfölöde för att ta bort metaboliter, tillföra syrgas och glukos.
Co2 och låg blodtryck leder till Kontraktion.
Blodflöde: Ungefär 800-1000 ml/min (hjärna)

 

Stroke och blödning

Subarachnidal räknas som stroke
Epidural: Mellan kranie och dura mater, meningea media orsaken, artärer.
Subdural: Mellan dura och arachonidea mater, bryggvener som gått sönder.
Subarachoidal: Oftast aneurysm, artärbråck I hjärna
Intracerebelar: Blödning inne i hjärnvävnaden
Ischematisk kärna: Den del som är centrum för stroke
Penumbra: Gråa delvis skadade vävnaden vid stroke
Rekanalisering: Få bort blodpropp
Trombys: inom 4.5h, löser upp trmbocyt.

 

Circle of Willis

Anterior och Posteriora Cerebral
Anterior och Posteriora Communicante
Carotis Interna

 

BBB – Blod hjärn barriären

Selektiv transport: Hindra vattenlösliga via Tight junctions. Består av hjärnendotel.

Endotel: Tight junction och kraftigt membrane.
Astroxyter: Utskott som har avskiljande function
Pericyter: Finns mellan basal och astrocyter, Reglerar blodflödet I kapilärerna för BBB.

 

Hjärnhinnor

Dura mater: Mellan hittar man sinus.
Arachonidea Mater: Under finns Likvor, kärl.
Pia Mater: Går tätt runt alla vävnader

 

17. Språk

Lateralisering

Vänster	Höger
·       Produktion av språk ·       Tolkning av kognitivt inenhåll ·       Gramatik	·       Prosodi ·       Tolkning av emotionellt innehåll

 

Brocas: Frontalloben: I premotor cortex (Över Fissura Sylvii / Sulcus Lateralis) – Produktion av tal.
Wernices: Temporalloben Gyrus Superior (bakre)  - Förståelse av tal.
Fasiculus Arcuatus: Kopplar samman de två (Brocas och Wenices)
Dorsal väg: Ljud till motorfunktioner
Ventral väg: Semantiska processer, sammansättning av meningsfullt språk
Temporalloben: Lära och spara ord (vad?)
Perietalloben: Analysera (var?)
Frontalloben: Syntetisera (kombinera/Skapa) planer

 

Behovs för tal

Luft från lungorna
Styrning av Laryx, stämbanden: Gör att de vibrerar 100-400 Hz.
Munnen som formar: Filter
Output: Amplitud (öppen/stängd mun)

 

Skador

Brocas/Motor/NonFluent Aphasi:
Svårt att hitta ord, blir som telegram

Wernice/Sensory/Receptive Aphasi/Impressiv:
Goddag yxskaft svar, bra flyt men irrelevant tal.

Konduktionsafasi: Skada på Fasiculus Arcuatus
Kan ej repetera eller namnge föremål men kan läsa tyst för sig själv.

Anomi: Oförmåga att hitta ord på föremål, skada Gränsen vänstra Temporal/occipitalloben
Aprosodi: Defekt känsla I språket (Hö Temporal)
Dyslexi: Ordblindhet, cerebellum
Frontalcortex skada: Problem med Verb, handlingar.

 

18. Balans

Endolympha finns I systemen.
SVUH (Sacculus Vertikalt Utriculus Horisontalt)

Otolitorganen

Linjär acceleration och Statisk Huvudposition
Hårceller: Signalerar förändring med Glutamat.
Sacculus: (Vertikalaplanet): Fram/Bakåt –lutning av huvudet. Även åka hiss upp och ner.
Utriculus (Horizontalplanet): Rakt fram/bak (köra bil).
Stereocilium: In mot innerlinjen (Striola). Alltså åt två riktningar (se bild). Sitter ihop med Tip-Link protein.
Macula: Förtjockning på bågarna där hårcellerna finns, sensoriska epitel!
Otoconia: Öronstenarna, ger viktgen så att hårceller och membrane rör sig av gravitationen. Ligger på Otolit membrane.

Vägen till hjärnan - Otolitorganen

Cellerna ligger I Scrapas Ganglion och när Stereocilia I Macula böjer sig är kommer ena sidan av Striola bli Depolariserad och andra Hyperpolariserad. Cellerna ger ett toniskt fyrande så länge man stimulerar.

1. Depolarisering öppnar K+ kanaler
2. Ca2+ kanaler öppnas neurotransmitter frisätts (Antagligen Glutamat till AMPA receptor)
3. Hårcellerna kopplar mog ganglioncellerna, som går mot n. Vestibulo.
4. Ca2+ öppnar K+ kanaler så de kan strömma ut igen. Utsöndrar
5. 8 -> Vestibular nc -> Thalamus (VP) -> Cortex