Fallet

38 person som ej tar medicin och ej dricker alkohol söker vård. Har senaste halvåret haft darrningar, hjärtklappning och trötthet. Dålig kondition och lättirriterad. Apiteten är bra, äter ofta mer. Vikten har ändå minskat kraftigt. Ingen farmsymptom. 

Varm fuktig hud, finvågig fingertremor, vidgad ögonspringa, förstordad Thyroidea med brus.

Hjärtfrekvens på 110 slag/min, utan biljud och Blodtryck på 145/55 mmHg. 

• P-TSH < 0.03 mIU/l (0.4-3.7)
• P-FT4 (Fritt T4) 75 pmol/l (12-22)
• P-FT3 (fritt T3) 26 pmol/l (3.6-6.3)
• S-TRAK (TSH-receptorantikropp) 27.6 IE/l (<1.2) 

 

Studiemål

Fokus på helhetsperspektiv och inte för djupa detaljer.

• Binjure, Thyroidea, Parathyroidea
• Funktion
• Anatomi
• Reglering
• Hormoner
• Frisättning
• Syntes
• Lagring
• Effekt
• Hypothalamus-Hypofys-Axis
• Översiktligt
• Målorgan
• Binjure, Thyroidea, Parathyroidea
• Farmaka
• Reperatera Hormonfunktion, grunder

 

 

Kursplan

• Redogöra för struktur och funktion hos hypofys, tyreoidea, paratyreoidea samt binjure
• Förklara hur hypotalamus, hypofys och perifera endokrina organ kommunicerar
• Beskriva principer för hormoners syntes, upplagring, sekretion (insöndring) och transport
• Redogöra för hormoners principiella verkningsmekanismer och signalvägar
• Redogöra för symptom som uppträder vid hormonrubbning i ovannämnda organ samt hur
  man kan intervenera farmakologiskt

 

 

 

Farmakologi

• GH-analoger
• rIGF-1
• Somatostatinanaloger
• GH-receptorantagonist
• Dopamin-agonister
• Oxytocin-analoger
• ACTH-analog
• Glukokortikoider
• Mineralkortikoider
• Tyreoideahormoner
• Tyreostatika
• Radioaktivt jodid

 

 

Tentafrågor

• Vilka 3 artärer får binjuren sin blodförsörjning ifrån?
• Hur lagras samt regleras insöndringen av i. Aldosteron. ii. Kortisol. iii. Adrenalin
• Ange två huvudsakliga effekter av aldosteron
• Ange två metabola effekter av kortisol.
• Adrenalin är ett viktigt ”metabolt” hormon. Ange 4 olika metabola effekter som adrenalin utövar (ange även målorganen).
• Medfödd binjurebarkshyperplasi är en sällsynt genetisk sjukdom där det saknas ett enzym (21-hydroxylas ) i binjurarna, som behövs i bildningen av kortisol. Hos flickor kan denna sjukdom ge upphov till förändringar i deras yttre könsorgan, s.k. virilisering, vilket innebär att de yttre könsorganen utvecklas i manlig riktning. Utifrån dina kunskaper om normalfysiologi:
  • Förklara den bakomliggande mekanismen till uppkomsten av hyperplasi vid denna sjukdom.
  • Förklara den bakomliggande mekanismen till viriliseringen vid denna sjukdom.
• Rita en skiss av tyreoidea och markera de calcitonin-producerande cellerna.
• Beskriv de huvudsakliga mekanismerna varmed tyreoideahormonerna ökar basalmetabolismen.
• Utifrån vad du lärt dig om normalfysiologi, förklara varför feokromocytom leder till hypertoni och svettningar
• Beskriv, gärna med en skiss, binjurebarkens uppbyggnad och ange vilka hormoner som produceras var
• Ange aldosterons huvudsakliga effekter i njuren.
• Ange glukokortikoidernas huvudsakliga metabola effekter i lever, muskel och fettväv.
• Förklara hur sekretionen av endogena glukokortikoider (kortisol) styrs.
• Hur verkar kortisol på cellulär nivå (primärt)?
• Beskriv två av kortisolets effekter i målvävnaden.
• Vad är glukokortikoidernas främsta farmakologiska användningsområde?

 

 

Sammanfattning

 

Ett endokrint organ är ett som utsöndrar hormoner till blodet som tolkas av andra delar av kroppen. Därför går även det långsammare än nervsignalering men en större effekt systemiskt. Hormoner som utsöndras går oftast via blodet och binder till målcellerna där de ger svar.

Endokrina organ

• Epifysen (Glandula Pineales)
• Hypothalamus
• Hypofysen
• Thyroiidea
• Parathryoidea
• Binjuren
• (Testiklar/Äggstockar)
• (Pankreas)
• (Thymus)

 

Det finns sedan andra organ som frisätter saker systemiskt (Adiopocyter: Leptin t.ex.). Denna veckan kommer fokusera på de som inte är i parantes (då det behandlas andra veckor).

 

Övergripande funktioner

• Metabolism
• Elektrolytbalans (vatten, näring)
• Tillväxt
• Reproduktion
• Försvar

 

Hormoner

• Aminosyra-baserade
• Adrenalin, Serotonin, Thyroxin (T4), T3
• Membranbundna receptorer och lagra i vesikel.
• Undantaget är T3/T4 som har intracellulära receptorer och lagra i kolloid
• Steroidhormoner
• Från kolesterol, t.ex. Aldosteron, Testosteron, östrogen och kortisol.
  Intracellulära receptorer, kan ej lagras -> Syntes = Sekretion
• Peptidhormoner:
• CCK, ADH, Gastrin, GH, Prolactin
• Membranbunda receptorer och lagra i vesiklel

 

  

 

Funktion

Hormoner kan fungera på olika sätt och även har olika påverkan:

• Öppna/Stänga kanaler
• Öka syntes av enzymer
• Aktivera/Inaktivera enzymer
• Skapa sekretorisk akvititet
• Celldelning (Mitos)

Beroende på om hormonet är vatten eller fettlösligt måste det agera på olika delar i målceller och dess respons beror på mängd och affinitet.

• Vattenlösligt (Aminosyrorabaserade utom Thyroideahomron): Binder till receptorer på membranytan, främst G-protein.
• Fettlösligt (Steoridhormoner och Thyroideahormon): Kan ta sig över membranet och verka på receptorer inne i cellen.

 

Signalvägar

De membranreceptorer som påverkas oftast är de nedan nämnda.

 

Extracellulärt

• cAMP (Adenylatcyklas vägen)
• G-Protein -> Adenylatcyklas -> ATP -> cAMP -> cAMP aktiverar Proteinkinas
• PIP (Fosfolipas C-vägen)
• G-protein ->Fosfolipas C klyver PIP2 till IP3 och DAG ->
• IP3 frisätter kalcium -> Calmodulin
• DAG aktiverar proteinkinasenzymer

  

Intracellulärt

Steroidhormoner är fettlösliga med sina fyra kolväte-ringa, detta innebär att kan tasig över cellmembranet och påverka inne i cellen direkt enligt steg nedan:

• Sterioiden difunderar fritt över plasmamembranet
• Receptor och hormon möts, bildar ett komplex och passar in till cellkärnan
• RH-komplexet binder till en specifik del på DNA
• Bindandet startar transcription av mRNA
• mRNA blir protein

Neurohypofysen 

• ADH (Vasoporin, Peptid):
• Bidrar till återtagande av vatten och utsöndras vid ökad jonkoncentration eller minskad blodvolym. Kan även utsöndras av smärta, läkemedel eller lågt blodtryck. Inhiberas av bra vätskebalans eller alkohol.
• Oxytocin (Peptid):
• Påverkar bröstmjölkens utsöndring och sammandragningar i livmodern. Utsöndras som stimulis från sträckningar i livmodern eller sugande på brösten.

1. Dessa två substanser produceras av Hypthalamus och transporteras ner till hypofysens posteriora lob via vesiklar.
2. Dessa vesiklar väntar sedan vid axon-terminalerna.
3. När never kopplade till dessa signalerar, frisätts substanserna i blodet.

 

Adenohypofysen 

• Hypothalamus:
• GHRH
• GHIH
• TRH
• CRH
• GnRH
• PIH
• Hypofysen:
• GH - Growth Hormone
• TSH - Thyroid Stimulating Hormone
• ACTH - Adrenocorticotropin Hormone
• FSH - Follicle Stimulating Hormone
• LH - Luteinizing hormone (reproduktionsorgan)
• PRL - Prolactin (bröstmjölk)

 

1. Här utsöndras hormon av Hypothalamus ner till Hypofysen som har stuimulerande eller inhiberande effekt (någon av hormonen ovan).
2. Hormonen från Hypothalamus färdas sedan genom porta-vener till anteriora delen av Hypofysen där de påverkar utsöndring av sina hormoner
3. Som svar på hormonerna sekreterar Hypofysen ut sina hormoner som svar på det stimuli som kom (se tabell nedan). Dessa når den stora cirkulationen.

  

Översikt

 

Får man problem i något av leden som räknas det som

• Primärt problem: Målorgan
• Sekundärt problem: Hypofysen
• Tertiärt problem: Hypotalamus 

Eftersom det är en kedja kan det bli fel både med att det skickas ut för lite och att det skickas ut för mycket. Det kan också vara att målorgan reagerar för mycket eller lite.

 

Thyroidea

Thyroidea sitter på halsen över trachea och består av två lober som kopplas sammn av Isthmus, Här finns folliklar med fylls med Kolloid av Follikelceller. Detta är då Thyroglobulin, sköldkörtelhormon. Bredvid folliklar och follikelceller har vi Parafollikulära celler (C-celler) som istället producerar Calcitonin.

Struma innebär förstorad sköldkörtel, oavsett orsak. Både Hyper och Hypotyreos kan ge struma. Jodbrist kan t.ex. ge struma.

Man kallar det Hypothalamus-Hypofys-Tyroidea-Axeln då de kopplar till varandra i ett cirkulärt system.

Thyroideahormon

Det finns främst två thyroideahormon och benämns T3 och T4, vilka är kroppens främsta metabola hormon. De innehåller jod och är därför beroende av detta. 

• Trijodthyronin (T3): Bildas främst vid omvanling T4 till T3.
• Tyroxin (T4): Hormonet som kommer från folliklarna

Skillnaden mellan de två (och också därav benämningen) är hur många Jod-atomer de binder (3 respektive 4). I övrigt är det Thyrosin kedjor.

1. T3 och T4 tar sig in i målceller och binder till intracellulära receptorer.
2. Initiera transkription av mRNA 

Dessa påverkar:

• Basal metabolism och temperaturreglering: Upprätthållande av andning, och värmereglering
• Kolhydrater, fetter, proteiner - metabolism
• Nervsystemet: Påverkar utvecklingen av nervsystemet
• Hjärta och Kärlsystemet: Hjärtfunktion
• Muskler: Utveckling
• Skelett: Utveckling
• Magen och tarmkanal: Tarmrörelse
• Reproduktionssystem
• Fukta och utsöndring till huden

 

Kort kan man säga

• Basalmetabolism genom kontroll av UCP (Uncoupling Proteins) i mitokondirer, Thermogenin. Bildar värme istället för ATP.
• Tillväxt, utveckling och underhåll av kroppen.
• Blodtrycket

 

 

 

Throideahormon syntes

Som nändes lagras hormonerna i folliklar bredvid cellerna som producerar dem, detta blir en sorts reserv. När Thyroidea stimuleras kommer den utsöndra från sina folliklar, samtidigt som nytt bildas och lagras

 

1. Thyroglobulin syntetiseras och lagras i folliklar som kolloid
   Thyroglobulin är alltså en molekyl som har kopplat ihop flera Thyrodin-molekyler som kommer kunna binda till vardera en eller två Jod sen (MIT/DIT).
2. Jod tas upp genom aktiv transport (Jod/Na+ symport), NIS transporter,  stimulerat av TSH.
3. Jod (I-) färdas till lumen genom Pendrin (diffunderar), varpå det oxideras till I0 (Kolloiden)
4. Jod fäster till Thyrosin (del av Thyroglobulin) via enzymet Peroxidas. Bildas först MIT (Monoiodotyrosine) och DIT (Dinoiodotyrosine).
5. Peroxidas stimulerar konjugering av två joderade Tyrosinrester till T3, T4 och RT3 (Reversed T3).
6. T3 och T4 tas upp genom Pinocytos eller Endocytos (står olika på ställen)
7. T3 och T4 klyvs från Thyroglubulin för att göra T3 och T4 fria genom Lysosome kopplas ihop med vesikel.
8. Utsöndring av T3 och T4 till blodet, samtidigt återanvänds MIT och DIT

 

Dessa binder sedan till transporpoteiner (TBG - Thyroxin binding globulins) eller Albumin från levern. T3 är 10 ggr mer potent än T4 och binder till samma receptorer. Det utsöndras dock mer T4 än T3. Detta behövs eftersom T3 och T4 är fettlösliga hormon och inte kan färdas i blodet själva. 

När T4 färdas till målorgan kommer de omvandlas till T3, medan T3 fortsätter att bestå,  t.ex. till muskel och skelett. T3 stimulerar sedan mRNA responsen och ökar metabolismen, hjärtaktivitet och syrekonsumtion, enligt listan ovan.

Sedan finns där en negativ återkoppling som gör att när nivåerna i blodet ökar, så minskar sekretion från Hypothalamus och Hypofysen.

Halveringstiden för T4 är 8 dygn medan T3 är 1 dygn.

 

 

Calcitonin

Calcitonin kommer istället från parafollikulära cellerna och inte kolloiden och utsöndras när vi får en ökad mängd Ca2+ i blodet. Denna gör med andra ord, i motsatts till Parathyroideas PTH, att vi minskar mängden Ca2+ i blodet. Man kan vara utan detta hormon, vilket händer om Thyroidea tas bort. 

• Minskar osteoklasters och osteoblasters aktivitet (bryter ner mindre ben)
• Sänker Ca+2
• Inhiberar nybildning av osteklaster
• Produceras av C-cellerna

 

Parathyroidea - Bisköldkörtel

Ligger anatomiskt som fyra bollar posteriort på Thyroidea och har främst Parathyroidea-celler som utsöndrar PTH (Parathyroidea Hormon).

 

Binjuren

Är uppdelad i Medulla och Cortex, där sedan cortex delas in ytterligare i tre zoner med olika funktion. Här syntetiseras och utsöndras steroidhormoner av typen Cortikosteroider. Dessa hormoner utvinns från kolesterol och lagras inte, utan frisätts vid syntes. Lagren, utifrån och in (cortex). 

• Zona Glomerulosa: Mineralcortiokoider, sådana som reglerar vatten och mineralbalans (t.ex. Aldosteron)
• Zona Fasiculata: Glukocortokoider, metabola hormoner (t.ex. Kortisol). Denna verkar sedan som negativ feedback till Hypothalamus!
• Zona Reticularis: Gonadcortokoider, könshormoner i små mängder (t.ex. prekursor till testosteron och östrogen, DHEA och Androstenedione)

Det är den Anteriora delen av Hypofysen som signalerar till binjuren. Man kan säga att medulla svarar för korttids-stressen (fight flight) medan cortex styr den mer långsiktiga regleringen av stress. Medulla signaleras via sympatiska nervsystemet främst medan cortex går via Hypothalamus:

Hypothalamus (CRH, Corticotropin Releasing Hormone) -> Hypofysen (ACTH, Adrenocorticotropic hormone) -> Binjurebarken

 

 

Mineralcortokoider

Som namnet låter, reglerar de mineralerna och därmed vätskebalans i kroppen. Främst är det Na+ och K+ nivåerna som berörs. Na+ för osmons och K+ för membrapotential. Dessa producerades då i Zona Glomerulosa som är yttersta av de tre lagren i cortex hos binjuren.

Aldosteron  är den viktigaste och står för nästan alla hormoner som produceras här och har som funktion att minska utsöndring av Na+. Denna styrs det genom ökat aktivering av Na+/K+ ATPas pump, vilket leder till att med Na+ tas upp i njurens distala tubuli, samtidigt som K+ utsöndras.

Stimuli som får Aldosteron att utsöndras är: Minskat blodtryck/volym eller för höga nivåer av K+. Vi har flera system för detta som vi delvis nämnt tidigare veckor och som påverkar mängden Aldosteron.

• Minska blodvolym/tryck: RAAS: Renin-Angiotensin-Aldosteron-System. Den viktigaste och reagerar på fallande blodtryck i Juxtaglomerulära aparaten i Njuren.
• Huvudceller -> Enac -> K+Kanaler -> Na+/K+ pump
• AT-Receptorer (G-protein) -> Öppnar Ca2+ kanaler -> Stimulerar 20,22 Desmolas och Aldosteronsyntas
• Stress: ACTH: Adrenokortikotropt hormon, frisätts från Adenohypofysen. Utsöndras vid stress som svar på Hypothalamus CRH (Cortocotropin-Releaseing Hormone). Liten effekt - Premessiv funktion.
• Ökat förmakstryck: ANP: Atrial natriuretic peptide, Frisätts från förmak som svar på ökat tryck, och då inhiberar RAAS (inte ta upp mer vatten), blockerar Aldosteron och Renin utsöndringen. Denna vill alltså sänka trycket för att skydda hjärtat.
• Ökad K+ i plasma: Påverkar frisättningen direkt från binjuren.
• K+ -> Depolarisering -> Öppnar Ca2+ kanaler -> Stimulerar 20,22 Desmolas och Aldosteronsyntas

 

Glukokortikoider

Utsöndras av mellanlagret i binjurens Medulla (Zona Fasiculata) och påverkar energimetabolismen i kroppen och som svar att hjälpa oss mot stress. Vid trauma, blödning, stress osv utsöndras större nivåer för att ta kroppen genom krisen.

Cortisol (Hydrokortison), Cortisone, Corticosterone, där Cortisol är den stora mängden hos människor och reglerar genaktivitet. Precis som med thyroidea, T3/T4, har de en negativ feedback på både Hypothalamus och Hypofysens utsöndring i kedjan:

CNS -> Hypothalamus (CRH) -> Hypofysen (ACTH) -> Binjuren -> Cortisol -> Målvävnad

• Jämna Glukosnivåer i blodet
• Blodtryck genom vasokontriktion

Vi har en cirkadisk rhythm med detta och frisätts som mest vid uppvaknandet och lägst när vi ska somna. Vid stress fungerar inte regleringen och utsöndring av Cortisol ökar ändå. Detta leder i sin tur till. Cortisol ger som verkning en tunnare hud, nedbrytning av ben och sänkt immunförsvar. 

Effekter kan sammanfattas som skyddande mot olika former av stress (långvarig)

•  Höjer nivåerna av t.ex. glukos, aminosyror och fettsyror i blodet (”tillgängliggör lagrad energi”, katabola effekter)
•  Påverkar blodtrycket (vasokonstriktion och saltnivåer)
•  Hämmar inflammation och immunresponser
•  Hämmar icke-essentiella funktioner

Reproduktion och tillväxt hämmas vid höga kortisol-nivåer för det är inte viktigt i akutläge.

Det som händer i cellen är att vid en inflammation kommer gentranskription av inflammatoriska mediatorer att aktiveras (som NFaB). När Glukokortikoider kommer i kontakt med cellen passerar den membranet och binder till receptor. Detta komplex kommer sedan att inhibera NFaB från att aktivera gentranskriptionen. Därför minskar mängden inflammation.

Det andra är att vi kommer minska omvandlingen som sker med Arakidonsyra som via COX ombildas till Prostaglandiner. Glukokortikoider kommer in och hämmar COX.

Har man för låga egna nivåer av Glukokortikoider har man Addisons sjukdom och överdriver mängd kan ge Cushings syndrome (viktuppgång). Anledningen till Cushingtons är för att vissa Glukokortikoider  ibland agerar som Mineralkortikoider, vilket behåller vatten genom Aldosteron.

• Minskar syntes av pro-inflammatoriska cytokiner (t.ex. IL-1, IL-6, TNF-a).
• Repression eller induktion av relevanta gener.
• Hämmar syntes av pro-inflammatoriska prostaglandiner (stör PLA2 och COX2 aktivitet)
• Stimulerar endogena anti-inflammatoriska processer (t.ex. cytokiner)

 

 

Gonadocortikoider (Androgener)

Könshormoner och frisätts av den innersta delen av medullan i binjuren (Zona Reticularis). Dessa förstadier konverteras sedan i målceller till de mer potenta (som testosteron eller östrogen). Dessa spelar en liten roll hos männen, medan en större hos kvinnor, där minskade nivåer kan leda till minskad sexualdrift. 

Dessa påverkar då de manliga och kvinnliga karaktäristiska, som behåring.

 

Binjurens medulla

I centrum, innanför cortex tre lager hittar man mdeulla och en massa Chromaffinceller. Dessa är maskineriet som tillverkar Katekolaminer, alltså Adrenalin och Noradrenalin, enligt kedjan nedan: 

Tyrosin -> Dopamin -> Noradrenalin -> Adrenalin

Vid stress och fight-flight signalerar nervsystemet ner till binjuren som frisätter dessa katekolaminer och förstärker effekten. Främst är det Adrenalin (80%) som frisätts och sedan lite Noradrenalin (20%). Beroende på receptortyp är några mer känsliga för ena eller andra, men i stort har de samma effekt (men ibland omvända).

 

Övriga organ

Det finns andra organ (som vi bland annat läst om tidigare veckor), där det också utsöndras hormoner till blodet för att påverka kroppen. Några nämns nedan.

• Fettceller -> Leptin (Peptid) -> Mängden hormon matchar mängden fett och har med aptitreglering att göra.
• Magen -> Gastrin,  Ghrelin (Peptider) -> Saltsyra, aptit
• Duodenum -> Secretin (Peptid) -> Utsöndra från Pankreas bikarbonat och mage minskad aktivitet
• Duodenum -> CCK (Peptid) -> Ökar enyzmaktivitet till mag-tar-kanalen
• Hjärtat -> ANP (Peptid) -> Minskar njurens upptag av Na+ (minska trycket i blodet)
• Skelett -> Osteocalcin (Peptid) -> Ökad insulinproduktion och känslighet
• Huden -> Vitamin D3 (Steroid) -> Ökar Ca2+ transport i tunntarm
• Thymus -> Thymlin… (Peptider) -> Involverad i T-cellsmognad
• Pankreas -> Glukagon -> Lever/Fett
• Lever -> Angiotensin -> RAAS
• Epifysen -> Melatonin

 

 

Farmakologi

Nedan beskrivs vad som menas med olika typer av problem och hur de kan regleras, därefter läkemedelslistan en efter en.

 

Hypthalamus signalerar adenohypofysen för att öka eller minska sekretionen
Stimulerande: GHRH, TRH, CRH, GnRH
Inhiberande: Dopamin, Somatostatin

 

Utsöndras från hypofysen
Anteriora (Blod, Adeno): GH, TSH, ACTH, LH, FSH, Prolaktin
Posteriora (Nerver, Neuro): Oxytocin, ADH

 

 

Specifika celltyper i framloben svarar på olika substanser och utsöndrar specifika hormoner. Dessa går sedan till målorgan som ger effekt. Återkoppling sker sedan så hypofys kan negativt återkoppla till hypothalamus för att reglera sin egna sekretion.

 

Endokrina rubbningar

• Hyposekretion: För lite av visst hormon, Diabetes typ 1 är extremfall
• Hypersekretion: För mycket av hormon,
• Hyporesponsivitet: i Målvävnad är mindre känslig, Diabetes 2
• Hyperresponsivitet I målvävnad är mer känslig

 

Farmakologiska tillämpningar

• Substitution
• Antagonister
• Diagnostiska verktyg för att identifiera rubbningar

 

Problemlokalisering

• Primär rubbing: Fel i Målorgan (t.ex. Levern som ska skicka ut IGF-1)
• Sekundär rubbning: Fel i hypofysen
• Tertiär rubbning: Fel i hypothalamus

Beroende på var felet sitter behövs olika diagnostik och behandling

 

Underskott av hormoner

Har man dåligt svar i målorgan (primär rubbning), kommer negativa feedbacken vara dålig och hypofysen att skicka ut mer, t.ex. IGF-1. Sker det hos barn blir det främst längdtillväxt drabbad och hos vuxna där längden redan är färdig, blir det muskelatrofi det syns på.

 

Överskott av hormoner

Kan bero på någon typ av tumör i hypofysen som gör att systemet överstimulera utsöndring av GH och IGF-1 utsöndras för mycket.  Behandling blir att ta bort tumör, vilket då minskar utsöndring.

 

GH-Analoger (Somatropin)

Ges dagligen och ökar tillväxten genom att IFG-1 frisätts från levern.

 

rIGF-1 (Rekombinant IFG-1)

Kan ges om levern inte svarar på GH-analogerna, alltså man har ett primärt fel. Godkänt att använda i undantagsfall då det inte är fullt beprövat, men anses relativt ofarligt.

 

Somatostatinanaloger

Somatostatin kommer från Hypothalamus och hämmar GH, TSH och Prolaktin från hypofysen (Se tabell ovan). Analoger innebär att de liknar kroppens egna och ger liknande svar. Eftersom det är inhiberande kan det ges vid för höga nivåer av tillväxthormon (GH) från hypofysen.

 

GH-Receptorantagonist

Kan ges för att minska utsöndringen av tillväxthormon hos de som har överproduktion. Denna förhindrar dimerisering av GH-receptorn och därför hämmas effekterna av GH hos målvävnad. Somatostatinanaloger hämmar hypofysen istället att utsöndra mindre GH.

 

Dopamin-agonister

Dopamin är ett hämmande hormon från Hypothalamus till Hypofysen, som hämmar Prolaktin. Detta kan alltså ges för att hämma sekretion av Prolaktin och minska mjölproduktion.

 

Oxytocin-analoger

Oxytocin frisätts när livmoderns sträckkänsliga sinnesceller reagerar eller de runt bröstvårtan. Detta bidrar till kontraktion och frisättning av bröstmjölk eller sammandragningar i livmoder. Dessa analoger sätter igång värkar hos gravida kvinnor eller hjälper att få ut mjölk. Stimulerar direkt i hypofysen. Kan även användas vid abort.

 

ACTH-Analog

ACTH är ett hormon som stimulerar binjurebarken att utsöndra kotisol. Man kan ge detta för att stimulera binjuren att utsöndra mer.

 

Glukokortikoider

Man kan ge hydrokortison som är den inaktiva formen av kortisol och som aktiveras i levern. Ges för att minska immunreaktioner och inflammation. Hämmar icke-essentiella funktioner och höjer nivån av glukos i blodet (därför det kan ge fettinlagringar).

 

Mineralkortikoider

Ges när man har för låga nivåer av Aldosteron.

 

Thyroideahormoner

T3 och T4 och påverkar då TH-receptorer som finns i kärnan hos flesta celler. Påverkar gentranskription och ökar metabolism och värmeproduktion. Uppreglerar adrenalin-receptorer (ökad känslighet). Viktiga för utveckling och normalt tillväxt.

 

Tyreostatika

Ges för att minska produktion av sköldkörtelhormon, som t.ex. vid Struma. Tiamazol och Propyltiouracil.

 

Radioaktivt jodid

Ansamlas i follikelceller och avger Beta-strålning, vilket kan döda celler i thyroidea när de utsöndrar för mycket T3/T4.

 

Radioaktivt jod hindras att tas upp genom att man äter vanlig jod. Därför är detta viktigt vid vistelse i radioaktiva miljöer. Ansamlas radioaktivt jod kan cancer bildas i sköldkörtel.

 

GHRF-analoger

Stimulerar Hypofysen att frisätta GH och leder till tillväxt. Alltså liknar GHRF.