Artikelpresentation

Den artikel som jag presenterade och hur jag ritade upp det på tavlan.

 "Poor self-rated health predicts mortality in patients with stable chronic heart failure"

 Artikel 

Presentationsbild

(Ska vara BNP och inte BNT)

Sammanfattning

• http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=103
• https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjärtsvikt
• https://en.wikipedia.org/wiki/Heart_failure

Abstract

Holistiskt: Helheten är större än summan av delarna, inget kan beskrivas enskilt utan sitt kontext.

Självutvärderad hälsa har starka band kopplad till dödlighet på kort sikt, däremot har risken på lång sikt varit begränsad. Därför tittar man nu på långtidseffekten utav det. Gruppen är stor, väl kategoriserad och alla har kroniskt hjärtsvikt.

• Antal: 720, 
• Ålder: 73y
• Män: 64%, 
• EJ: 45%

Introduction

Ungefär 10% av alla över 70 har hjärtsvikt och obehandlat är det något som kan leda till döden, då kroppen inte klara av att kompensera för bristande cirkulationen.

Självupplevd hälsa görs genom att fråga hur patienten upplever sin hälsa på en skala på 1-5. (väldigt bra, till dålig).

Man vet sedan tidigare att personer som har en upplevt bättre hälsa har lägre dödlighet. Detta genom mer fysisk aktivitet i livet och mer trogna till behandlingar.

Man vet också att sedan tidigare undersökningar liknande frågor har kunnat förutsäga risker för dödlighet hos patientgrupper.

Tidigare har man även sett i metaanalyser (dra slutsats av flera vetenskapliga studier) att självupplevd hälsa gett delade resultat men att det samtidigt är en själv stående riskfaktor.

Denna undersökning vill därför se mer specifik på en väldefinierad grupp av patienter och hur deras risk kan utvärderas utifrån två mätpunkter av självupplevd hälsa.

Gruppen: Stabila äldre med kronisk hjärtsvikt och på maximall tolererad beta-blockerar behandling.

Methods

Urvalet var en grupp patienter som tidigare varit med i en studie (dobule blind) 2005-2008 där hjärtsvikt och läkemedel (Bisprolol, B1 blockerare) utförd på flera ställen i Europa.

Av dessa 883 personer som var med i studien hade 720 st berättat hur deras självupplevda hälsa. Man nöjde sig med 2 och 4 år eftersom bortfallet ansågs för stort sedan.

Man kontrollerade blodvärden, EKG och information om standard kroppsundersökning, vikt, hjärtfrekvens m.m.

"This included measurement of N-terminal pro B-type natriuretic peptide (NTproBNP) "

Självutvärderingen var anonym och man fick ta hem den för att fylla i och sedan lämna i förseglat kuvert 

Man avgjorde sedan vitala status (död/levande) genom att följa upp med patienter, familj, läkare eller officiella register. Detta var inte möjligt i alla fall. 

Skalan var på 1-5, 1 bäst (Excellent), 5 sämst (poor).

Man mätte hälsan vid början av undersökningen och vid sltuet av 12 veckors perioden. Där fanns flera hypotser om vilken mätpukt som gav bäst precision och därför utvärderade man snitt, bästa, sämsta och därefter avgöra vilken som hade starkast relation till dödlighet. "Sämst av båda" gav starkast relation och därför ges resultat för den.

• Kendall’s correlation coefficient  (mäta koppling)
• Kaplan– Meier curves.  (Survival curces)
• SPSS statistiskt program för att se korrelationer
• P = 0.05 signifikans

Results

Genomsnittliga patienten

• Antal: 720, 
• Ålder: 73y
• Män: 64%,, 36% kvinnor
• EJ: 45%

Man hade maximal dos läkemedel under perioden för undersökningen, 2-4 års obersationen och under den tiden dog 144 st (20%)

367 st (51%) upplevde 1 eller 2 (poor och fair), vilket i genomsnitt var en kvinna som levde ensam, ödem, och hög nivå självrapporterad depression.

Patients with fair/poor self-rated health were also more likely to be experiencing atrial fibrillation and chronic obstructive pul- monary disease, had higher NTproBNP levels and had more hospitalisations in the past year.

Generellt var personer som rankade sin hälsa bra personer som hade; hög utbildning, gjorde bra på 6-minuter gång test och egen rapporterad fysiska/psykiska hälsa.

Patients with better self-rated health were more likely to experience coronary heart disease, had lower uric acid levels (no difference in estimated glomeru- lar filtration rate between groups), and were more often on statins as well as antiplatelet therapy.

En dålig självupplevd hälsa, oavsett om det var innan eller efter behandlingen gav stört koppling till dödlighet.

When quantifying the relationship between self-rated health and the primary endpoint using Cox regression, poor self-rated health remained independently significant after adjusting for NTproBNP and other known risk predictors such as NYHA class and heart rate (hazard ratio 1.23, P=0.045; Table 2).

Although most of the predictor variables were correlated with each other, there was no relevant multicollinearity.

Ett steg i grafen på själlvutvärderad hälsa motsvarar samma risk som t.ex. 3.2 år äldre, hjärtfrekvens på 16 slag snabbare per minut.

Discussion

• Dålig självutvärderad hälsa gällde även om man ändrade sitt beslut sedan. Detta betyder att bra självutvärderad hälsa bara gäller om man hävdar det varje gång.
• Vilket tycktes svara på huruvida det är dålig självutvärdering som förutspår död eller om det är bra som förutspår levnad.
• Detta visade även att bara en mätning av självupplevd hälsa ger en användbar, men den ger inte någon mer information över andra riskfaktorer.
• Mätningen visade och bekräftade andra studier att en mätpunkt är tillräcklig för att få ut information.
• Andra mät modellerna (bästa mätvärdet t.ex.) visade sig pålitliga, fram tills att man korrigerade mot ålder.
• Efter korrigering av andra riskfaktorer som t.ex. hög hjärtfrekvens och NTproBNP stod sig fortfarande resultatet.
• Där fanns en korrelation av de som hade sämre självupplevd hälsa hade också sämre fysiskt/psykiskt resultat. Vilket kopplar egna hälsan och dess påverkan på livet. Patienterna hade även andra kroniska sjukdomar och dessa blandas då in i hur man mår.
• Resultatet gällde lika väl för de med sämre EF som de med normal.
• Man trycker på vikten av att ha med självutvärderad hälsa som en del av rutinen inom sjukvården, som WHO rekommenderat länge. Detta ger då mindre möjlighet till missförstånd och felvärdering från läkaren. Ses ett lågt resultat kan man utreda varför.

Begränsningar och brister

• Personerna i gruppen överlevde i högre grad än tidigare utredningar, vilket eventuellt kan bero på att de tidigare varit medvetet med i undersökning och fått optimal läkemedelsbehandling inprövad.
• Mätningarna av dödsfall var av alla orsaker, alltså inte bara för hjärtsvikt.

Conclusions

Frågan hur en patient mår förutspår risken för dödlighet även om man justerar för andra riskfaktorer. Flera frågor efter varandra har bättre utfall, och då om man utgår från det sämsta svaret.

Ending

Deras tre "ta med dig hem"

• Rutinmässigt fråga hur patienten mår utifrån en 1-5 skala
• Att personer som rankar sig som 1-2 (poor, fair) har större risk för dölighet oavsett vad de kliniska resultaten säger och bör följa upp dessa patienter bättre.
• Att sjukvårdspersonal följer upp varför man mår dåligt.