Njure och Urinvägar

Preparat

 

Översikt urinvägar

• Urinledare - Ureter (A)
• Urinblåsa - Vesica Urinaria (B)
• Urinrör - Urethra (C)

Urotel/Övergångsepitel är karaktäristiskt för dessa, vilket har Paraplyceller (buktar ut mot lumen).

 

Njuren (2:2:1)

 

• Kapsel: Kan finnas en hinna av tät oorganiserad bindväv.
• Kortex (A): Definitionen är om där finns Glomeruli eller ej (om vi är i kortex eller medulla)
  • Ger en viss antydan till att vi är i kortex.
  • Juxtaglomerulära apparaten (I): Ligger an som en klump om man ser en distal tubuli intill.
  • Proximala tubuli - 90% (D):
  • Epitel: Enskitat kubiskt med microvilli (Blir diffus avgränsning). Cytoplasma färgas stark.
  • Distala tubuli - 10% (E)
  • Epitel: Enskitat kubiskt mindre än de proximala utan villi. Skarp avgränsning mot lumen. Cellkärnan framtäder mer då cytoplasman är mindre färgad.
• Glomeruli (C)
• Bowmans kapsel (G): Vita utrymmet runt Glomeruli
• Medulla (B)
  • Tjocka nedåtgående likar Proximala tubuli
  • Tjocka stigande likar Distala tubuli
  • Smala delen är enskitat plattepitel med kärnor som buktar in i lumen.
  • Epitel: Enskitat kubiskt epitel med skarp gräns mot lumen. I princip genomskinlig cytoplasma.
• Henles slynga Går att se nere i medulla.
• Samlingsrör (F): Avlånga och har gemensam riktning.Övrig som distal tubuli men än tydligare; ljusare med starkare cellkärna och avgränsning mot lumen ganska tydlig.
• Njurbäcken: Calyx minor (A på nedre), kan synas och då får man Urotel endotel.
• Papilla (B på nedre): Änden mot Calyx minor och slutet av samlingsrören.

 

 

 

Urinledare - Ureter (2:2:2)

Stjärnformad lumen ska diffas mot sädesledare och Urethra - Urinrör. 

• Epitel (A): Urotel, Flerskiktat övergångsepitel, Psedostratifierat epitel
• Paraplyceller (F): Ställvis på ytan
• Lamina propria (B): Bindväv
• Muskellager: Kraftig muskulatur - Detrusormuskel
• Longitudinellt inre (C): Syns på att det är cirklar
• Cirkulärt yttre (D): Syns på att det är utdragna stråk
• Adventitia (E): Yttre lager med fett och blodkärl.

 

Urinblåsa - Vesica Urinaria (2:2:3)

Liknar Ureter i uppbyggnad. Ser ut att ha tjockare vägg med muskel och tunnare bindväv.

• Epitel (A): Urotel, Flerskiktat övergångsepitel, Psedostratifierat epitel
• Paraplyceller (F): Ställvis på ytan
• Bindväv (B):
• Muskellager: Kraftig muskulatur
• Longitudinellt inre (C):
• Cirkulärt yttre (D)
• Adventitia (E): Yttre lager
• Serosa: Det yttersta epitellager man ser

 

Urinrör - Urethra (Penis (2:8:6))

Penispreparat (2:8:6) används här, inbäddad i Corpus spongiosum.

• Epitel (A):
• 2/3 proximalt (A): Urotel, Pseudostratifiera kolumnärt
• 1/3 distalt: Flerskiktat plattepitel

 

 

 

Videos

 

 

 

 

 

 

 

Urinröret, urethra

Skiljer sig mellan könen.
Kvinnans består av 2 typer av epitel mannen 3.

Prostatic urethra: Urotel (samma som urinblåsa), vid prostata

• Membranosus urethra: Pseudostratifierat kolumnärt epitel mellan prostata och svällkroppar.
• Spongy Uretrha: Vid svällkropparna, längst ut.
• Proximalt: Psedostratifierat kolumnärt epitel
• Distalt: Flerskitat plattepitel
• Meatus, öppningen har hud

Cylinderepitel är avlånga.

Urinblåsan

Urinblåsan kan blandas ihop med gallblåsan men separeras när man vet epiteltypen.

• Epitel: Urotel (övergångsepitel) med paraplyliknande utskott mot lumen
• Har tjocks muskellager
• Aventitia, bindvävslager med blodkärl och nerver 

Gallblåsan har massa fett istället för muskler, tjock adventitia.
Gallblåsan har även enkelskickat snyggt cylinderepitel.

Urinledaren, ureter

Kan blandas ihop med sädesledaren men åter igen skiljer sig epiteltyperna.

• Epitel: Urotel (övergångsepitel, sädesledaren har stjärnformat)
• Lamina propria, muskellager, dubbelt, distala delen kan ha tre lager
• Aventita, mest av fett 

Ofta stjärnformad då den är kollapsad, men blanda inte ihop med sädesledare och urinröret.
Befinner man sig i urinröret och har urotel bör man även se prostata!
Muskel runt Urinledare är större än urinröret med. 

Njuren

Kunna identifiera

• Cortex: Längst ut på njuren
• Medulla: Inre delen av njuren med Pyramider.
• Papilla: Längst in på varje Pyramid finns papilla.

I medulla har man kuboidalt epitel

Nefron

Kubiskt epitel över hela.

 

• Proximala tubuli:  Microvilli som sticker in i lumen och gör den diffust avgränsad, cytoplasma mer infärgad (mer metabol aktivitet), vilket syns som cellkärnor druknar i pasma. Därför mindre synliga kärnor.
• Distala tubuli:  Tydlig avgränsning mellan lumen och epitel
• Henles slynga:  Tjocka nergående liknar proximala tubuli och den uppgående som distala tubili. Kan likna blodkärl men denna har kubiskt endotel och kärl har platta epitel.
• Samlingsröret:  Är som distala tubuli fast är än mer avgränsad och cellkärnor syns mer. Hittas oftast i medulla och har gemensam riktning mot papillen.
• Glomeruli:  Hittas i cortex med rörstruktur runt.

 

Penis - Preparat

Ofast får man inte med hela penis i preparatet då det är avskuret.

Där finns flera utrymmen som är avdelade:

Penisens 3 svällkroppar

• 2x Corpus Cavanosum
• Corpus Spongeosum 

Hålrummen är venösa sinusar som kan fyllas med blod under erektion och har då vanligt endotel runt.

Fibermuskulär vävnad är runt, bindväv främst men lite glatta muskelceller.

Artärer kan förekomma.

Runt penisens svällkroppar finns en tunica och denna är tjockare och starkare runt Corpus Cavanosum. Detta beror på att vid under erektion vill kunna ejakulera och därför måste urinröret kunna fungera. 

Stjärnformade lumen är urinröret.

 

Körtlar kan synas, Littres körtlar och utsöndrar slemm ut mot urinröet för att skydda epitelet mot urin. Dessa kan hittas längst med hela penis.

 

Urinblåsan - Preparat

Man bör se Urotel som epitel, flerskicktat "övergångsepitel".

• Paraplycellsliknande strukturer. Kan vara svårt att se när det är uppspänt och lagret tunt.
• Under epitel finns Lamina Propria, som under alla epiteltyper.
• Nästa lager blir en abrupt skillnad och tjocka muskelcellslager av 3 lager muskler, men svårtatt skilja i preparat.Utanför detta får man sedan tvärsnittat lager
• Sedan kommer en adventitia
• ör att avslutas med ett enodotellager, mesotel som ligger ut mot buken.

Skilj från gallblåsa genom olika epitel, tt gallblåsan har mycket fett och urinblåsan tjockt med muskel runt.

 

Uretär - Preparat

Stjränformad lumen (som många andra) men karaktäriseras genom paraplyceller (buktar ut mot lumen). Detta är unikt för Urotel (övergångsepitel).

Runt stjärnformade finns tjock lamina propria av främst bindväv.
Utanför Lamina propria finns ett delat muskellager, inre longitudinellt och ett yttre cirkulärt lager.

Är man på distala delarna av Uroetären finns där ett tredje muskellager, är man proximalt saknas detta.

Sädesledaren har också stjärnformad lumen men annan epitel, så man ska skilja det på.
Sädes är psudostratifierat och har stereocilier som sticker ut från epitel.
Sädesledaren har också tjockt med muskler i förhållande till hålet.

 

Njure - Preparat

Njuren har ofta ett yttre bindväv med fibröst tät organiserat, faller dock bort ibland.
Det som skiljer mellan cortex och medulla är Glomeruli som ligger i Cotex.

 

Kunna identifiera

• Cortex
• Medulla
• Papilla 

• Nefron
  • Större del av nefronet och får då fler rör i snittet.
  • Microvilli (diffus lumen)
• Proximala
• Distala
• Samlingsrör

 

Runda bollar är Glomeruli och omges av Bowmans kapsel (vitt skick runt). Hela är ett kapillärnystan.

Juxtraglubulära apparaten kan ibland synas som en distal tubuliform bredvid Glomeruli.

 

90% av alla tubuli är proximala och detta för att denna utgör större del av nefronet och syns på:

• Dålig avgränsning mellan lumen och epitel, Microvilli gör det lite suddigt och lumen upplevs som mindre
• Cytoplasman blir mer röd pga metabolismen är högre. Gör att cellkärnorna syns sämre och ser ut att drunkna.

 

Vänstra uppe är distal, pekaren är på proximal.

  

• Samlingsröret syns bäst i medulla och går ihop med papillen och ner i njurbäcken.
• De har en gemensam riktning (ner mot papillen) och är då avlånga.
• Som distal tubli men ännu lite tydligare. Cellkärna mer in
• färgad och lumen tydligt avgränsad.

 

Urotel hade synts i njurbäcken sedan och Calyx minor.