Digestion 1 - Mag och tarm

Översikt

Serosa är synonymt med peritoneum viscerale

 

 

• Esophagus (A)
• Gaster (B)
• Duodenum (C)
• Ileum (D)

• Appendix (A)
• Colon (B) 

 

Preparat

Esophagus (2:5:1)

• Mucosa:
• Epitel Mucosae (A):  Flerskicktat okeretiniserat plattepitel
• Lamina Propria Mucosae (B): Ett diffust lager intill epitel
• Muscularis Mucosae: (C): Muskellager intill epitel
• Submucosa (D): Mest fibrer, men körtlar är karaktäristiska för submucosa.
• Körtlar (E): Mukosa körtlar. Känneteken för Submucosa
• Lamina Muscularis (F):  Består av två lager. Olika typer av muskel (skelett/glatt) beroende på var man befinner sig i Esophagus.
  • Longitudinellt:
  • Cirkulärt:
• Lamina Adventitia (G): Kan vara Seros beroende på var vi är.
• Z-linjen (H): Övergången mellan Esophagus och Gaster, där epitel byter skepnad.

 

 

 

 

 

Gaster (2:5:2)

• Mucosa (A)
  • Körtelrör (D): Huvud, parietal, endokrina och slemproducerande celler.
  • Foveolae (E): Gastric pits, invaginationer.
  • Parietalceller (I): Ser ut som stekta ägg (eosinofil cytolasma). Producerar saltsyra och finns mer nere i gaster.
  • Huvudceller (J): Även kallade Chief-cells. Basalt belägna, mindre och blåare än parietal bildar pepsinogen.
• Epitel (F):  Enkelskiktat Kolumnärt epitel som producerar Mucus som finns mycket vid övergång till Esophagus (skydda mot saltsyra).
• Lamina propria (G):
• Muscularis Mucosae (H):
• Submucosa (B):
• Muscularis (C): Smälter lätt samman.
  • Fibrae Obliquae
  • Stratum Circulare
  • Stratum Longitudinale

 

 

Duodenum (2:5:3)

• Mucosa (A):
  • Kryptor:  "Bas-linjen" är övergången villi till kryptor.
  • Villi (E): Det som sticker upp ut
  • Bägarceller (I):
• Epitel (J): Enskiktat cylinderepitel
• Lamina propria:
• Muscularis Mucosae (H):
• Submucosa (B):
• Brunnerska körtlar (G): Ligger i submucosa, syns inte på alla preparat.
• Muscularis (C):
• Subserosa: ?
• Serosa (D):

 

Ileum (2:5:4)

Peyerska Plack är karaktäristiskt för Ileum!

• Mucosa (Tunica Mucosa) (A):
  • Villi (F): Identifera "bas-linje" mellan ville och krypta
  • Krypta (G): Ingröpningar mellan Villi
  • Bägarceller (E): Fler än duodenum, färre än colon.
  • Germinalcetrum: Peyerska Plack kan ha germinalcentrum i sig.
• Epitel Mucosae:
• Lamina Propria Mucosae (H):
• Lamina Muscularis Mucosae:
• Peyerska Plack (I): Lymfatiska noder som trycker upp under/vid villi.
• Submucosa (Tela Submucos) (B):
• Muscularis (Tunica Muscularis) (C): Muskellager
• Stratum Circulare
• Stratum longitidinale
• Subserosa (Tela Subserosa): ?
• Serosa (Tunica Serosa) (D):

 

Videos

 

 

 

Generellt GI kanalen

• Mucosa: Slemhinnan
• Epithelium Mucoase: Epitel
• Lemina Propria Mucosae: Lucker bindväv
• Limina Muscularis Mucoase: Tunt muskellager
• Submucosa: Bindväv, varierande tjocklek.
• Blodkärl, körtlar, nervplexa
• Muscularis
• Startum Circulare: Konstrigera lumen vid konstriktion
• Stratum Longitudinale: Drar för att förkorta, rörelse.
• Serosa/Adventitia (Esophagus)
• Intraperitudinal: Serosa, enkelt plattepitel, smörjande effekt så lager kan glida mot varandra.
• Extraperitudinalt: Adventitia

 

 

Esophagus

Stora delen av Esophagus ligger utanför peritudineum (Adventitia) och det innanför Stratum. Men generellt ska man säga Esophagus är Adventitia.

• Flerskicktat okeritniserat plattepitel för att klara mekanisk stress.
• Submucusala körtlar.
• Dessa två avslöjar att det är Esophagus.
• Längre upp har vi skelettmuskel och längre ner har vi glatta muskler.

 

Gaster

Histologin fokuserar på Fondus och är lik Corpus. 

• Tjock Muccosa med kraftiga körtelrör och ingröpningar (Foveolae)
• Celler
• Överst: Surface mucone celler: Mucus-celler och bikarbonat producerande längst upp
• Mellan: Parietalceller: HCl, saltsyra och Intrinsic Factor till B12 (Ser ut som rosa stekta ägg)
• Nederst: Chief cells: Pepsinogen som blir Pepsin i låga pH (bryter ner protein). (Lilaaktiga celler)
• Muscularis har här ett tredje lager, Obliquae, men syns inte i mikroskop.
• Serosa lager underst då det ligger innanför peritudinea. 

Övriga celler (D, G, osv) behövs inte i Histologin.

 

Tarmen

• Tarmen har mycket tarmludd eller Villie
• Kryptor

 

Duodenum

Duodenum vill absortera mycket direkt i början och därför veckar man mycket, alltså stora Villie och Kryptor.

I Submucosa hittar man sedan submucosala körtlar (Brunnerska körtlar) som ska producera alkaliska subsanser som mildrar saltsyrans påverkan från magen.

Dessa två avslöjar att vi är i Duodenum. 
Från och med Duodenum produceras mucus/slem av Goblet celler! Magen Mucin celler.
Ljusa blobbar är slemproducerande Goblet-celler i mikroskopet.

 

Ilium

Mycket Villie men det som skiljer från Duodenum är att

• Inga submucusala körtlar
• Stora fläckar av lymfoid vävnad som ligger precis under mot lumen. För att registrera antigen och se att vi inte sätter igång immunförsvar mot det som är i maten. Payers Patches / Plack.

 

Appendix

Speciellt utseende som en bit tarm som vill vara tarm men misslyckas.

Försöker bilda kryptor men lyckas inte helt, oregelbundet strukturerade.

Lite fettväv och stora områden lymffoliklar.

  

Colon

Långt ner och sker i princip inte näringsupptag utan mest elektrolyter. Därför lite villie men kryptor som är ordnade, som provrör i ett ställ. 

Eftersom det absorberats mycket vätska behövs mycket slem för att föra innehållet fram, mycket Goblet celler Goblet cellerna syns som många vita blobblar.