Svenska

Utredande text — tre faser

Utredning är inte argumentation. Du presenterar källor och låter dem tala — sedan drar du slutsatsen.

• Inledning: presentera ämnet och frågan.
• Brödtext: redogör för olika perspektiv från källor.
• Avslutning: dra slutsats baserat på källornas tyngd.
• Använd "enligt", "menar att", "påstår" — inte din egen åsikt.

Källhänvisning — Harvard/akademiskt

På gymnasiet förväntas du hänvisa korrekt. Lär dig en stil och håll dig till den.

• I löpande text: (Andersson 2019, s. 42) eller "Andersson (2019) menar att...".
• Citat med citattecken om kortare än 40 ord.
• Längre citat: indragna stycken, inga citattecken.
• Källförteckning på slutet.

Retorisk analys

En vanlig delprovs-uppgift. Analysera ethos, pathos, logos och retoriska figurer.

• Ethos: trovärdighet — vem talar och varför ska vi lyssna?
• Pathos: känslor — vilka känslor väcks?
• Logos: logik — vilka argument och bevis används?
• Retoriska figurer: metafor, anafor, retoriska frågor.

Akademiskt språk

Skiftet från åk 9 till gymnasiet handlar mycket om språknivån.

• Ingen talspråk — "alltså", "typ", "liksom", "ju".
• Variera ordval — inte upprepa "viktigt", "intressant".
• Nominella konstruktioner: "denna utveckling" istället för "det här".
• Varierade meningskonstruktioner — undvik bara enkla huvudsatser.

skrivande

Utredande text

Du får ett källtextshäfte och ska skriva en utredande text om ett ämne.

• Läs källorna FÖRST — markera viktiga citat och argument.
• Sortera källorna efter perspektiv (för/emot, eller olika aspekter).
• Disposition: inledning + 2–4 huvudstycken + avslutning.
• Slutsatsen ska följa av källorna — inte vara din åsikt.

läsförståelse

Textanalys (litteratur eller sakprosa)

Du analyserar en text — antingen retoriskt, narrativt eller textmässigt.

• Identifiera genre och syfte FÖRST.
• Analysera struktur (hur byggs texten upp?).
• Analysera språk (ordval, retoriska figurer, ton).
• Tolka — vad är textens huvudbudskap?